Han hade mössa på sig som kanske dämpade fallet en smula, men där ligger vi, jag ovanpå honom! Phoenix som hade somnat vaknar naturligtvis och stor gråter. Jag gråter och har svårt att samla mig, men Phoenix hämtar sig snabbt och börjar le mot dom snälla människor som kommit till min undsättning. Jag slutar inte gråta lika fort... Jag fick rådet att inte låta honom sova på tre timmar och hålla uppsikt ifall han blev illamående.
Lillgoset! <3 |
Han mår som tur verkar bra och beter sig precis som vanligt. Man kan se en röd fläck på huvudet där han landade, men det har inte ens blivit en bula än så länge. Mitt knä är ömt och rött, men mycket hellre det än Phoenix huvud!
Mamman har ännu inte återhämtat sig känslomässigt. Det känns fortfarande jobbigt att tänka på det när jag skriver det här, men det hände och nu är det gjort! Ska vara extra försiktig när jag har honom i selen i framtiden, jag lovar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar